Historia

Närlunda koloniområde ligger med Fältarpsvägen i norr och Närlunda i väster och
Jordbodalen i söder. Närlunda koloniförening grundades 1932. Fram till 1977 hette föreningen
Södra koloniträdgårdsföreningen. Pionjärmedlemmarna kom från den nedläggningshotade
koloniföreningen Wilson Park. Medlemmarna byggde upp området från grunden och dränerade
marken. Genom området rann tre bäckar och området var från början sank åkermark.
1936 fick föreningen hämta fyllnadsmassor från det statliga sinnessjukhuset
S:ta Maria och aska hämtades från ett tegelbruk. En damm med ö anlades, och senare även en
springvattenbrunn.


Bild på området från 1932
Bild på koloniområdet från 1932

Närlunda koloniförening är idag den är den äldsta förening som fortfarande ligger på samma
plats där den anlades. Den första detaljplanen för området lades redan 1933. Ett genomgående
intryck är att trädgårdarna är stora och ligger spatiöst i den lite kuperade terrängen. Gångarna
mellan tomterna är lagda både rundade och i rutnät och följer områdets kuperade terräng..
Planen ritades av stadsträdgårdsmästaren Oscar Henrik Landsbergs och skiljer sig med sin
organiska utformning från senare koloniträdgårdsområden. Varje tomt inhägnades av
rödmålade staket som enligt rekommendationerna från stadsträdgårdsmästarna borde
vara 70 centimeter höga. Belysningen från H555 återanvändes på koloniområdet efter den
stora utställningens slut. Kaniner och bin hölls också på området, som extra tillskott till hushållet.
Först på 1980-talet byggdes en klubbstuga efter att saken diskuterats sedan 1938.


Många av stugorna byggdes med emballagevirke från företagen Gummifabriken El Mekano och
från Helsingborgs varv. Så ser det ut än idag vid de flesta tomterna. Så gott som alla stugor är
påbyggda och ombyggda, och där tidigare funnits trädgårdsland finns i många fall idag
gräsmattor. 1945 fanns här 2421 fruktträd. Idag kan man konstatera att antalet träd är färre.
Många trädgårdar är fortfarande omgärdade av röda låga staket med vita grindar och stolpar.
Speciellt är också att det rinner bäckar genom området.

Intressanta dokument:
Tal skrivet av stadsträdgårdsmästare Victor Anjou vid områdets 10-årsjubileum.
Ett gåvobrev ang. koloni 49 från 1996
Jubileumshäfte – Närlunda 80 år

All information hämtad från stadsantikvarie Jessica Jönsson på kulturmagasinet. Vill ni läsa hennes
sammanfattning om alla Helsingborgs koloniområden så hittar ni den här.

Loading